• Jennifer Nilsson

Fördjupning: Diskbråck

Diskbråck Patologi Av: Jennifer Nilsson Medicinsk Massageterapeut Malmö YHMM 2019 2020-11-22

Innehållsförteckning: Inledning................................................................................................................. 3 Hur ryggraden är uppbyggd................................................................................... 3 Vad är det som utlöser diskbråck........................................................................... 3 Arbetsplatser med stor risk för ryggproblem......................................................... 4 Symtom, vanligaste symtomen............................................................................... 5 Röda flaggor.......................................................................................................... 6 Ställa diagnos........................................................................................................ 6 Behandling och läkning........................................................................................ 7 MDT-metoden....................................................................................................... 8 Det du kan göra.................................................................................................... 8 Bra avlastande övningar som fysioterapeuten rekomenderar är......................... 9 Sammanfattning.................................................................................................... 9 Källförteckning.................................................................................................... 10


Inledning: Jag har valt att fördjupa mig i rörelseorganet ryggraden. Närmare bestämt diskbråck. Eftersom vi som massörer dagligen stöter på människor som har problem med ryggen kände jag att det är av vikt att sätta mig in i detta problem. Jag kommer gå igenom hur ryggraden är uppbyggd och sedan fördjupa mig i sjukdomen. Det jag ser mest fram emot är vilken typ av behandling och hur rehabiliteringen går till vid diskbråck. Hur ryggraden är uppbyggd Ryggraden är uppbyggd av 3 delar -facettled, ligament och disk. Facettlederna (articulatio intervertebrale) binder samman kotorna, från C1 ner till L5, genom två ledförbindelser en superior och en inferior. Kotkropparna binds sedan samman av två kraftfulla ligament - Ligamentum longitudinale anterius och ligamentum longitudinale posterius. Det främre binder ihop kotkropparna och det bakre sammanbinder diskarna. (1) En färdigutvecklad ryggrad består av 24 fria kotor som utger rörelse mot kotan ovanför och undertill. Mellan kotkropparna finns där en broskförbindelse som kallas discus intervertebralis. Disken är uppbyggd av en mjuk, vätskefylld kärna kallad nucleus pulposus som agerar stötdämpare, samt ett hårdare fiboröst brosk (anulus fibrosus) som ligger i många lager runt nucleus. (2) Vad är det som utlöser diskbråck Ryggbesvär är i sig väldigt vanligt ca 80-90% av svenskarna drabbas någon gång och 50% anger att dem har problem med ryggen, enligt folkhälsomyndigheten. Detta gör ryggont till ett av de vanligaste folkhälsoproblemen vi har. (3) Det som kan utlösa ett diskbråck är ärftlighet, upprepade ryggbesvär, ohälsosama livstilsrelaterade faktorer så som rökning, övervikt och framförallt inaktivitet. Detta är största orsakerna till att nucleus blir mer spröd och upptagningsförmågan av vätskan, som sker under natten, minskar. Diskens hälsa blir sämre då den utsätts för mer tryck och risken för att anulus ringarna spricker blir högre. En bra säng är av vikt även om du inte kan vila dig i form så ger det bättre förutsättningar för nucleus att återhämta sig under nattens vila.


Diskbråck är vanligast efter 40 års ålder då upptagningsförmågan normalt förändras och vid ca 55 års ålder är den helt borta. Vilket ökar risken för allvarliga skador på disken. (2)

Om disken utsätts för tunga lyft i kombination med vridning kan anulus ringarna spricka (protrusion) och nucleus läcker ut (extrusion) i området. Är skadan stor vid långvarig överbelastning eller plötsligt våld kan anulus spricka helt och nucleus läcker ut i spinalkanalen (sekvestration) vilket skapar tryck på nervrötterna i ryggraden. Vanligast är en kombination av ländryggssmärta och att ischiasnerven drabbas vilket skapar strålningar ner i benet. (2) Arbetsplatser med stor risk för ryggproblem SBU- Statens beredning för medicinsk utvärdering granskade 2014, forskningen kring arbetsmiljöns påverkan på ryggproblem. Enligt rapporten så är det inte bara fysiska påfrestningar från jobbet som riskerar sjukskrivningar det har även med ditt välmående på arbetsplatsen att göra. Man kollade på vad orsaken var att vissa grupper utvecklade mer ryggbesvär än andra och man kom fram till: - Personer som utför tunga lyft för hand där man böjer och/eller vrider ryggen. - Personer som utsätts för helkroppsvibrationer så som tåg, buss och anläggningsmaskiner. - Personer som arbetar på huk, knä eller fysiskt ansträngande arbete. - Personer som arbetar skift. - Personer som upplever att arbetet är pressande med för höga krav och ingen känsla av att kunna utvecklas eller påverka. (4)


Detta är jobb som någon måste utföra. Jag tror att det handlar om att utbilda människor, som utsätts för dessa risker, hur kroppen fungerar, vikten av träning samt vilken typ av träning. Sen tycker jag inte att man ska lägga allt ansvar på den enskilda individen. Det är ett helt samhälle som ska fungera. Då tycker jag att arbetsplatsen ska sätta in tid för regelbunden träning 10 minuter varje dag när arbetspasset börjar och 10 minuter innan arbetspasset slutar. Då kan man ta fram bra övningar med hjälp av McKenzie-metoden. För man har kunnat se genom djurförsök att 20 minuters ryggträning varje dag av måttlig intensitet räcker för att hålla systemet igång. (1) För välmåendet på arbetsplatsen tror jag cheferna kan behöva införa KASAM- känsla av sammanhang som ett tankesätt. Som handlar om: - Begriplighet- förstå olika händelser på ett reflekterande sätt. - Hanterbarhet- känna att man har resurser att hantera och möta olika situationer. - Meningsfullhet- Samhörighet med bra kamratskap, samarbete, öppenhet och förtroende. Detta är små men avgörande saker man kan ta in på arbetsplatsen för att skapa bättre förutsättningar i arbetsmiljön. (5) Symtom Vanligast är att värken sitter i ländryggen (lumbago) vilket också är där man oftast drabbas av diskbråck. Det kan också hända mer cervikalt vilket då ger strålning ut i armen. Men i regel är man mer stabil kring bröstkorgen vilket gör lumbalt diskbråck mer utbrett. Lumbalt sker det mellan kotorna L4-L5 som ger sensoriska störningar främst i utsida lår, underben och fotryggen med motorisk påverkan av stortåextension. Men också L5-S1 som ger sensoriska störningar mot lårets och benets baksida samt lilltåsidan av foten med motorisk påverkan av plantarflexion. (6) De vanligaste symtomen är: - Ont i ryggen - Smärta som strålar ner i benet - Domningar och stickningar av benet ochfoten - Svårt att kontrollera rörelserna i benet


- Svårt att kontrollera urin och avföring Detta kan gå snabbt eller gradvis stegrande i dagar eller veckor. Röda flaggor Vid akut diskbråck alltså om du har svårt att kontrollera urin och avföring eller har nedsatt känsel kring ändtarm eller könsorgan. Även kallat cauda-equina syndrom eller ridbyxeanestesi ska du genast till akutmottagning eller kontakta vårdcentralen för ställningstagande kring operation. (7) (8) Att ställa diagnos Först kollar man om personen haltar eller har utvecklar smärtskolios (C-formad) i ländryggen. Sedan kan man börja med en rad olika tester som tå-häl (L5-S1) för muskelkraft som vid positivt test tyder på skador i ryggraden och nervrötter. Muskelkrafttest i quadriceps (L4). Testa sensoriken särskillt L4, L5 och S1. Benlängdsskillnad vidare till SLUMP, SLR 0-30 grader är det akut skada, kan även visa korsad SLR vilket indikerar på sekvesterat diskbråck. Fråga om smärtan är densamma som patienten känt och notera gradtalet. (6)



Är man osäker på om det är disken som påverkar nerverna eller vill veta hur stort/exakt var det sitter gör man en magnetresonanstomograf (MR) eller en datormografi (CT). Där ser man åt vilket håll disken buktar ut åt vilket oftast är snett bakåt. Det är då den kan träffa spinalnerverna vilket skapar utstrålningen. Storleken på diskbråcket har oftast ingen betydelse för hur ont patienten har utan det är väldigt individuellt. Prognosen är också oftast god oavsett omfattningen av skadan. I första hand gäller konservativ behandling (avlastande rörelseträning mm). Men om smärta kvarstår efter 2-3 månader och livskvalitén försämras tar man till operation som smärtlindring. Bedömning görs av Ortoped som är läkarspecialist på området. (2) Behandling och läkning Majoriteten alltså hela 90% läker spontant av sig själv inom några veckor eller månad oberoende av storleken på diskbråcket. Man rekomenderar i första hand konservativ behandling med hjälp av fysioterapeut. Patienter har visat bra effekt för en god behandling redan efter 2 veckor trotts att de bedömdes lämpliga för operation säger Gunilla Limbäck Svensson Leg. sjukgymnast. Hon menar att behandling enligt MDT-metoden kan minska smärta och centralisera diskbråcket. Samt att riskerna med fysioterapeutisk behandling är små. Man bör därför erbjuda strukturerad fysioterapeutisk behandling innan operation övervägs


och att patienterna får detta tidigt i sjukdomsförloppet för att minska sjukskrivning och långvarig smärta enligt Gunilla. (9) Vilket jag tycker låter rimligt med tanke på riskerna som alltid finns med operation och att rehabiliterings tiden är lika lång som utan operation. Då är det bättre att upplysa patienten om vikten av träning, ett bra rörelsemönster i vardagen och hur det påverkar kroppen som man gör i MDT-metoden. Det gör att patienten är mer uppmärksam på sin kropp vilket skapar ett förebyggande och mer långsiktigt tänk. Många är rädda för rörelse och tror det är farligt när man drabbats av diskbråck. Det riskerar leda till inaktivitet och funktionsnedsättning. Smärtan är såklart inte bara något som påverkar en fysiskt utan även något som tär psykiskt på individens livskvalité. Det är därför rehabsträningen börjar med avlastande rörelser och smärthantering som man ska få direkt vid diagnosen. För att våga göra rörelserna och för att smärtan inte ska avskräcka så rekomenderas smärtstillande NSAID-preparat. (7) MDT- metoden McKenzie-metoden eller MDT (Medicinsk diagnostik och terapi) är ett evidensbaserat program där man först identifierar vad du har för problem med nacke eller ryggen för att sedan anpassa ett program med förebyggande åtgärder för smärta och sjukdomstillstånd i rygg, leder och nacke. (10) Man vill ge patienten så mycket kunskap, förståelse och verktyg att kunna hjälpa sig själv med problemet och smärtorna. Målet är att patienten ska bli oberoende andras hjälp och behandling. Det vittnar själva om att livskvalitén ökat när de lärt sig hur det kan hantera smärttillståndet. (11) Det du kan göra - Enkla övningar som är smärtfria (eller lätt smärta som snabbt avtar och inte försämrar) - Håll dig aktiv i vardagen. - Går tillbaka till arbetet så snabbt du kan. Har du stillasittande, försök jobba stående. Är det ett fysiskt jobb kan du behöva sjukskriva dig ett tag. - Lyft inte tungt.


- Ta smärtstillande vid behov. - Var försiktig med att böja dig framåt.(7) Det kan ta ca 2-16 veckor innan det läker. Ha en god dialog med din fysioterapeut och läkare under tiden. (2) Bra avlastande övningar som fysioterapeuten rekomenderar är: Liggande 90 grader: Ligg på rygg på golvet med underbenen vildande på stolsittsen. 5-10 minuter så alla muskler hinner slappna av. McKenzie klassikern: Ligg på mage. Sätt händerna i golvet och lyft upp överkroppen. Låt bäckenet vila mot golvet. Sidofällning av knä: Ligg på rygg med böjda knän, fötterna i golvet. Fäll knäna åt ena sidan sedan andra sidan 10 gånger. Mild deadbug: Ligg på rygg med benen böjda och fötterna i golvet. Båda armarna mot taket sedan för du diagonalt ena armen bak mot golvet och andra foten utåt. Håll spänning i mage. Kom till baka och repetera 10 gånger. Börja med dessa fyra övningar som du gör 2-3 gånger om dagen. Lägg sedan till mer bålstabilitets övningar för att få en bättre hållning och avlasta ryggen. (2) Sammanfattning Jag trodde inte att det skulle vara en så positiv prognos som att hela 90% blir bättre och att det till och med läker ut av sig själv efter några veckor. Vad jag ser så behövs en god dialog med sin fysioterapeut där hen belyser vikten av att ta hand om sin kropp och ett eget ansvar i att göra sina övningar dagligen. Jag kommer ta med mig detta som ett hoppfullt lugnande samtal till framtida patienter. Där jag känner mig trygg i tester som behövs göras för att veta hur jag ska gå vidare med min behandling.




Källförteckning:


1. Anatomi, rörelseorganens anatomi, Johan Starre, Medicinskt kursforum:s förlag 2019. S 22, 48-52

2. https://www.naprapatlandslaget.se/symptom/diskbrack/


3. https://www.land.se/halsa/skillnaden-mellan-ryggskott-diskbrack-ischias/


4. https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/arbetsmiljons-betydelse-for- ryggproblem/

5. https://www.vgregion.se/ov/ism/arbetsliv/organisatorisk-arbetsmiljo/kansla-av- sammanhang/

6. https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/ortopedi/diskbrack-landrygg/


7. https://www.1177.se/Skane/sjukdomar--besvar/skelett-leder-och-muskler/rygg-och- nacke/diskbrack/

8. Medicinsk massageterapi, 2020 Johan Starre. S. 67


9. https://fysioterapi.se/wp-content/uploads/forskningpagar_fysioterapi_5_14.pdf


10. https://xn--ryggsmrta-02a.se/mckenzie-metoden/


11. https://www.skadekompassen.se/vardgivare/besvarsomrade/ont-i-ryggen-2/behandlingsmetod/mckenzie-metoden-mdt/skada-sjukdomstillstand/diskbrack-i-nacken/

 

+46 738 164 609

  • Facebook
  • Instagram

©2020 av Jakob Lundén